Statens medicin-etiska råd, Smer, har skrivit en ny rapport om adhd och etiska utmaningar.
I rapporten belyser Smer etiska frågor som kommit i nytt ljus utifrån att antalet adhd-diagnoser har ökat under de senaste åren. Tanken är att rapporten ska stimulera till fortsatt diskussion kring de etiska aspekterna på adhd.
Smer skriver bland annat att läkemedelsanvändningen vid adhd bör följas upp noggrant med tanke på risken för biverkningar och osäkerheten som finns kring långtidseffekterna, och att det är viktigt att läkemedelsbehandling inte är den enda åtgärden som sätts in vid adhd, utan att också icke-farmakologiska insatser erbjuds. De skriver också att det är anmärkningsvärt stora geografiska skillander gällande läkemedelsföreskrivning, och att det borde analyseras närmare av ansvariga myndigheter och sjukvårdens huvudmän.
Skolorna kan också utformas bättre, enligt Smer, som skriver Det är troligt att en skolmiljö som i större utsträckning är ”ADHD-anpassad” skulle minska behovet av läkemedelsbehandling hos barn och ungdomar.
I rapporten står också att läsa att Smer tycker det är tveksamt att använda termen ”neuropsykiatri” som ett paraplybegrepp där bland annat adhd ingår, eftersom det antyder att biologiska mekanismer här spelar större roll än vid andra psykiatriska diagnoser.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Redo att stå på egna ben? Tips till unga med adhd som flyttat till eget
- Så kan skolor upptäcka frånvaro snabbare: "Måste bli mer proaktiva"
- Så här funkar WISC-testet
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Självskadebeteende kopplat till ökad risk för självmord vid autism
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Autismens evolutionära fördel: Solitär födosökare gillad av gruppen?